Hallä där!

Vi är nyss hemkommen från Alexanders 6 veckors kontroll. Allt var bra och veckans vikt är 5320g.

Jag har inte mått så bra de senaste dagarna har en förkylning som inte vill släppa. Vilket är så irriterande eftersom jag vill börja träna nu. Men men bättre att ta det lugnt och kör igång när jag mår bra igen.

Sitter och väntar på Peter, Monika och Peters nya lagkompis som oxå heter Peter ska komma hem så vi kan äta lunch :) Ikväll ska jag ut och äta med Monika, Nikki och Abby, det ser jag verkligen fram emot och  Alexander få vara hemma med pappa :)

Evie kom och hälsade på i söndags. Det skiljer 3 veckor mellan dom :)

Det tar på krafterna att ha tjejbesök ;)

Pratar med pappa :) 

Vår son somnade igår runt kl 24.00 och sov ända till 07.00 imorse!!!!!!! Trodde knappt det var sant när jag såg vad klockan var :) Dock har jag haft så grymt ont ihalsen inatt igen, har haft det dom senaste nätterna. Jag hade ingen röst imorse heller. Så det blir inge gym för mig idag, tänkte gå en liten promenad istället. Vi hade en jättemysig morgon imorse, han ler och skrattar om vart annat nu och det känns som att han är mer "med" nu. Vår fina fina prins.

Igår kunde vi äntligen bok tid på ambassaden för att få Alexanders pass, så på onsdag tar vi tåget ner till London. Ett steg närmare Sundsvall!!!! :)

Så är vår underbara prins 6 veckor idag, fattar inte vart veckorna tar vägen!!!Idag hände det,  jag fick  det första riktiga leendet och skrattet från prinsen. Sååå underbart :) Detta gjorde hela min vecka.

Ska snart sätta igång med dagens middag som blir fläslfilégryta. Svensken som dom nyss värvat hit kommer över på middag ikväll så det ser vi fram emot.

Imorgon ska jag även på min 6 veckorskoll, jag hoppas allt har läkt som det ska.

Köket kallar, ha en fortsatt bra torsdag kväll!

En sovandes Alexander på förmiddagen idag:

Tänkte jag skulle skriva en liten förlossningsberättelse om när prinsen kom till världen :)

Det hela startade på onsdagkvällen den 14/12 (v 41+0), gick på toaletten och märker att en del av slemproppen hade lossnat.

Tänkte då att det nu är det nog bara några dagar kvar eftersom jag inte kännt att nåt var på gång överhuvudtaget. VI gick och la oss runt 24.00 jag vakande sedan 01.50 av typ mensvärk gick på toa och då försvann det så jag gick o la mig igen, trodde då att det kanske var förväkar . Men jag vaknade igen typ 10 min senare av samma sak. Så då misstänkte vi att det hade startat. Peter hade laddat ner en idoula app där man kan ta tid på värkarna, oxå få man info vad man ska göra :) Första timmen kom värkarna med ca 6-8 mins mellanrum så jag försökte ligga ner och vila mellan varje värk. Sen kom dom jätteoregelbundet vissa med 3 min i mellan andra med 7 min i mellan. Vid 04 kom dom nog var 4e min och dom gjorde så jävla ONT!! Ringde in till förlossningen och barnmorskan sa att jag skulle försöka ta en varm dusch o stanna hemma så länge som det gick. Men att vi var välkommen in om det gjorde allt för ont eller om värkarna kom ca var 3e min. Efter jag hade pratat med barnmorskan började dom komma riktigt tätt en del med var annan minut och jävlar vad ont det gjorde Så vid 05.30 bestämmde vi oss för att åka in, mest för att jag inte kände honom röra sig så mycket. Det är verkligen inte roligt och sitta i en bil när du har värkar kan jag säga. Vi fick komma in ganska snabbt och vid 06 blev jag undersökt. Jag var helt säker på att dom skulle skicka hem oss igen. Men hon undersökte mig och såg riktigt förvånad ut när hon berättade att jag var 8 cm öppen. Haha jag trodde hon skojade, men icke Så det var bara att byta om och få komma in på förlossning. När vi är på väg till vårt förlossningsrum möter vi en barnmorska som säga: Du kan aldrig vara 8 cm öppen när du går och ler på det där sättet :)

Den enda smärtlindring jag kunde få var lustgas, jag som hade planerat att ta ALLT som fanns.

Värkarna fortsatte iaf komma regelbundet, men jag var nu tvungen att ligga ner så dom kunde mäta hans hjärtljud. Jag hade nämligen jättehögt blodtryck när jag kom in och lite äggvita i urinen vilket kan tyda på havandeskapsförgiftning. Så liggläge var det enda alternativet. Pratde med mamma på telefon innan vi åkte in till förslossningen och hon kom med ett jättebra tips. När en värk kom så sa hon att Peter skulle sätta händerna på min lår och pressa neråt. Detta hjälpte faktiskt mig jättemycket, vet inte om det var trycket eller att man fokuserar på något annat. Men det gjorde stor skilland för mig iaf. VI kämpade på och vid kl 10 undersökte dom mig igen och då var jag helt öppen och skulle börja krysta. Men då avtog värkarna helt plötsligt, dom kom väldigt oregelbundet och dom var väldgit svaga. Så vid 11.30 fick jag värkstimulerande dropp. Då började krystvärkarna komma igång dock fortfarande väldigt oregelbundet. Så vid 12.30 kom en läkare in och gjorde någonting där nere, vet inte vad hon gjorde men hjälp vad ont det gjorde. Efter det kom värkarna igång på riktigt igen. Då var det bara att lägga undan lustgasen och krysta. Det märkliga var tyckte jag att krystvärkarna gjorde inte ont. Det var bara ett sånt enmort tryck neråt och vilka ljud som kommer ur en när man krystar. Haha tyckte jag lät som en ko :) Så jag krystade i ca 45 min och 13.14 kom han äntligen och vilken enorm känsla. Vår Alexander var ÄNTLIGEN här. Har nog aldrig kännt mig så stolt någon gång. Trodde aldrig jag skulle klara av att födda barn med enbart lustgas och den enda gången jag skrek var typ sista värken. Hade faktiskt föreställt mig att jag skulle vara helt tokig haha, eftersom jag trodde att min smärtgränns var nästintill obefintlig. Men jag har nog kommit fram till att jag har en rätt så hög smärtgräns.

Dom var tvugnen att klippa där nere för att få ut honom så jag var tvungen att sys efteråt. Vilket oxå gjorde svinont. När dom äntligen var klara kommer en läkare in och säger att dom måste göra om allt igen för dom hade sytt fel. Då bröt jag ihop totalt. Så jag fick åka ner på operation och få ryggbedövning och göra om allt. Det var därför vi fick ligga kvar på sjukhuset i några dagar.
Alexander åt nästan ingenting det första dygnet. Men på den andra kvällen kom han på hur han skulle göra och då var jag uppe och ammade honom hela natten. Tiden på sjukhuset var inte så rolig, eftersom man delar rum med andra mammor så blev det ingen sömn alls för mig nästan. Somnade en bebis vaknar en annan och så höll det på . Så jag sov totalt 5 timmar från onsdagnatt tills vi fick komma hem på söndagen. Så jag var helt förstöd när jag kom hem. Men som tur var sov han såå bra första natten så jag fick tillbaka lite sömn! :)

Tänk att det idag är 6 veckors sedan han kom till världen. Det känns om att vi nu har börjat komma in i lite rutiner, det tar sin tid kan jag säga. Men Alexander har varit så himla lugn och snäll hittills. Enda gången han gråter är när han inte får mat direkt när han vill :) Annars är han verkligen jättelugn och snäll. Nätterna går också bra. Han sover i sin säng, dock är han lite orolig till och från. Men han är duktig på att somna själv, vill inte att han ska vänja sig vid att någon bär eller vyssar honom till sömns.

Jag älskar att bara ligga och titta på honom. Det är så sjukt att jag och Peter tillsammans har skapat världens finaste son. Kärleken man känner till sitt barn går knappt att beskriva, den är enorm.

Jag är också väldigt glad att Peter har det jobb han har just nu. Han kommer hem runt 12 de dagar han tränar och han är ledig mån och ons.Dock har han match varje lördag och söndag men det gör inte så mycket eftersom vi får så mycket tid tillsammans på veckorna.

Vi var även och vägde Alexander i måndags och veckans vikt är 5120 gram :)

Så gick det alltså till när prinsen kom till världen :)

Nyss kommit in på vårt förlossningsrum

Har var han bara några minuter gamal

Ska precis få på sig sina första kläder

Världens lyckligaste och tröttaste mamma :)

Så har jag gjort debut på gymmet efter graviditeten. Och gud så skönt och jobbigt det var :) Så nu kör vi, beach 2012 here I come ;)

Annars har dagen varit mycket lugn min stora prins  är en aning bakfull idag. Så soffläge har varit det ända alternativet :)

Nu har jag äntligen skrivit klart förlossningsberättelsen så den kommer senare ikväll. Ska ta och ringa min kära mamma nu och sen ska vi se film.

Massa kärlek från oss

Gullunge <3

I fredags var det första gången jag var ut längre en nån timme utan Alexander. Jag och Soife hade världens mysigaste och roligast kväll. Det var så himla underbart att ha henne här, vi hade så mycket att ta igen och en miljon saker att prata om. Så som sagt i fredags gick hon och jag ut och åt och sen åkte vi till TGIF och drack drinkar (dock alkoholfria för min del )

Vi hade iaf en riktigt härlig kväll. Tusen tack gumman för att du ville komma hit och hälsa på oss! <3

Middag på en Tai restaurang

Goda drinkar på Fridays

Hej alla underbara :) Så har våra besökare åkt hem, Sofie åkte i söndags och Anne imorse. Det har varit super roligt att ha dom på besök. Idag har jag och Alexander haft en mysdag tillsammans. Peter åkte och tränade imorse och eftersom Blaze har värvat en ny svensk spelare som kom hit igår, så fick Peter visa honom runt idag. När han kom hem åkte vi och storhandlade och sen var det dags för honom att åka på Ladies Night. Det är alltså en kväll där bara tjejer är inbjudna.Grabbarna i laget ska bli utaktionerad och den som bjuder högst på varje spelar får gå ut och äta middag med den spelaren. Dock går hela laget ut tillsammans så det är inga individuella dejter. ;)

Så vi får se i vilket skick han kommer hem i ikväll ;)

Har precis badat lillprinsen och nu myser vi framför tvn.Alexander har föresten fått ett svenskt personnummer nu också, jag ska ringa ambassaden imorrn och se om jag nu kan boka en tid så vi kan åka ner till London och fixa hans pass. För han och jag ska nämligen åka hem till Sundsvall i februari och oj som vi längtar :)

Puss och kram från oss <3

Farmor Anne och Sofie med vår prins

Kvällen igår var inte rolig alls. Kände när vi var på hockeyn att jag började få ont i kroppen. När vi kom hem tokfrös jag och kunde knappt svälja. Tog en dusch o la mig på soffan, förs som bara den och jag hade så himla ont i kroppen. Efter en timme började alvedonen äntligen verka. Matade prinsen vid tolv, gud vad glad jag är att Peter och Sofie var här. För jag orkade knappt hålla honom när jag ammade. 04.30 imorse vaknade Alexander och då mådde jag så mycket bättre. Fattar inte vad som hände igår det kom som en blixt från klar himel.Men jag hoppas det vänder nu. Får ta det lugnt nu på förmiddagen. Peters mamma kommer om en timme, så vi får se vad vi hittar på idag :)

Myser med Sofie <3

5 veckor är vår prins idag